top of page

Compassionfokuserad terapi i Stockholm

2 copy.png

Alla kan träna på att öka självmedkänsla och medveten närvaro för att dämpa stress och negativa tankar. Terapigruppen i Stockholm erbjuder compassionfokuserad terapi som anpassas efter dina behov. Här kan du få hjälp av legitimerade terapeuter med lång erfarenhet av att arbeta med skam, självkritik och andra känslor. Kontakta oss gärna för att boka en tid eller få mer information.

Vad är compassionfokuserad terapi?

Compassionfokuserad terapi, även kallad CFT-terapi, är en relativt ny terapiform som i huvudsak utvecklades för att stötta personer som kämpar med skam, självkritik och bristande självmedkänsla. 

 

CFT-terapi bygger på insikter från evolutionär psykologi och lägger stor vikt vid att balansera och bättre hantera kroppens tre motivationssystem: hot, driv och trygghet. Målet är att öka klientens förståelse för dessa system och därigenom främja en mer accepterande inställning till både egna och andras svårigheter.

 

CFT-terapi utgår från att:

 

  • Skam och självkritik bidrar till att driva och vidmakthålla psykiskt lidande.

  • Människan har flera motivationssystem – hot, driv och trygghet – som måste balanseras för att vi ska må bra.

  • Ökad förståelse för hur motivationssystemen samverkar hjälper oss att bryta destruktiva reaktionsmönster och närma oss mer konstruktiva förhållningssätt.

  • Övningar i medkänsla, både mot sig själv och andra, kan minska negativa mönster och öka psykologiskt välbefinnande.

Rityta 2 kopia_edited.png

Självmedkänsla – kärnan i compassionfokuserad terapi

Kärnan i CFT-terapi är självmedkänsla som inte bara handlar om att ha medkänsla för sig själv eller vara snäll mot sig själv, utan omfattar flera aspekter:

 

  • Att erkänna och acceptera lidande, till exempel självkritik, skam eller ångest.

  • Att visa empati och tolerans för obehag.

  • Att aktivt arbeta för att lindra lidandet och öka sitt välmående.

  • Att se lidande som en del av den mänskliga erfarenheten och inse att man inte är ensam i sina svårigheter.

 

Genom att odla självmedkänsla får klienten en stabilare grund att stå på när livet känns svårt, en typ av inre livboj som gör det enklare när det stormar. Det är en princip som påminner om mindfulnesstraditionen inom buddhismen.

Motivation och självmedkänsla hänger ihop

Compassionfokuserad terapi försöker lära oss hur motivation och självmedkänsla hänger ihop. Inom evolutionär psykologi menar man att människor har tre primära motivationssystem – hot, driv och trygghet – som alla är viktiga för vår överlevnad.

Hotsystemet

Hotsystemet motiverar oss att agera när vi tolkar något som hotfullt. Kroppen utsöndrar stresshormoner som adrenalin och kortisol, vilket ökar vår beredskap att fly eller försvara oss. I dagens samhälle kan hotsystemet aktiveras av allt från deadlines till negativa tankar, vilket lätt skapar obalanser och leder till ångest, ilska eller skam.

Drivsystemet

Drivsystemet uppmuntrar oss att söka belöningar, uppnå mål och utvecklas. När det är aktiverat frisätts dopamin, som skapar en känsla av lust eller tillfredsställelse och får oss att fortsätta prestera eller utforska. Samtidigt kan ett överaktivt drivsystem göra oss stressade och ständigt jaga nästa ”kick”.

Trygghetssystemet

Här motiveras vi snarare av behovet att koppla av, känna gemenskap och återhämta oss. Oxytocin frisätts, vilket främjar lugn, omsorg och närhet till andra. Ett underaktiverat trygghetssystem kan leda till att vi saknar känslor av ro och samhörighet, och därmed inte får möjlighet att ladda om eller bygga hållbara relationer.

Affektfokuserad terapi i Stockholm_edited.jpg

När det råder obalans mellan systemen

I dagens moderna samhälle kan dessa system aktiveras på andra sätt än när de ursprungligen utvecklades. Vi mår i regel bra när vi kan växla flexibelt mellan systemen, men vid psykisk ohälsa är det vanligt att hotsystemet är överaktivt medan trygghetssystemet får för lite utrymme.

 

Självmedkänsla bidrar då till att dämpa hotsystemets ständiga larmberedskap genom att skapa en trygg inre miljö där vi kan möta svåra känslor med medvetenhet och acceptans i stället för rädsla eller självkritik.

Hur går CFT-terapi till?

Terapeuten och klienten samarbetar för att kartlägga tankemönster och känslor, samtidigt som man använder olika tekniker för att väcka och stärka självmedkänsla. En typisk CFT-behandling följer ofta följande sex steg:

1

Kunskap om hot, driv och trygghet

Terapeuten inleder med att förklara hur hjärnan är uppbyggd och hur motivationssystemen samspelar. Klienten får insikt i hur hot- och drivsystemet ofta överaktiveras vid självkritik och skam, medan trygghetssystemet kan vara underutnyttjat. Denna förståelse lägger grunden för att kunna omdirigera fokus mot lugn och självmedkänsla

4

Praktiska övningar

I vissa fall använder man rollspel eller andra praktiska övningar för att träna nya sätt att hantera situationer där negativa känslor tidigare tagit över. Här får klienten lära sig att uttrycka sina behov och känslor på ett tryggare och mer konstruktivt sätt, vilket stärker förmågan att balansera drivsystemet med hot- och trygghetssystemet.

2

Identifiera självkritik och skam

Nästa steg handlar om att utforska situationer där självkritik och skam triggas. Tillsammans undersöker man hur tankar uppstår, var de kommer ifrån och hur de aktiverar olika motivationssystem. Målet är att upptäcka mönster som hindrar klienten från att använda trygghetssystemet.

5

Tillämpning i vardagen

För att integrera nya färdigheter i det dagliga livet får klienten hemläxor eller uppgifter mellan sessionerna. Det kan handla om att stanna upp och observera självkritiska tankar, öva på mindfulness i pressade lägen eller sätta sunda gränser. På så sätt blir klienten stegvis bättre på att använda de tre systemen flexibelt.

3

Stärk självmedkänslan

Genom övningar som medveten närvaro, visualisering och andningsövningar lär sig klienten möta svåra känslor med vänlighet i stället för hård självkritik. Genom att aktivera trygghetssystemet mer medvetet kan man mildra effekterna av ett överaktivt hotsystem. Övningar för att stärka empatin ingår ofta, eftersom det ytterligare främjar ett medkännande förhållningssätt.

6

Uppföljning och fortsatt utveckling

Behandlingen följs upp regelbundet för att utvärdera framstegen. När självmedkänslan ökar kan nya problem dyka upp eller gamla mönster återväckas, och då anpassas terapin efter klientens behov. Genom att fortsätta stärka den medkännande förmågan och balansera motivationssystemen kan klienten långsiktigt minska skam, självkritik och oro.

Vem passar compassionfokuserad terapi för?

Självmedkänsla är ett brett begrepp, vilket gör att CFT-terapi kan tillämpas för olika besvär. Metoden har visat på god behandlingsevidens vid tillstånd som depression, ångest och stressrelaterade problem. Vissa studier indikerar att CFT kan hjälpa även vid psykostillstånd och ätstörningar, men mer forskning behövs. CFT är inte bara en metod för att lindra psykiska besvär, utan även en möjlighet att öka det allmänna välbefinnandet och bygga mer hållbara relationer, till sig själv och andra.

 

CFT kan vara rätt för dig som:

 

  • Kämpar med höga prestationskrav

  • Har låg självkänsla

  • Upplever stress

  • Har mycket självkritiska tankar

  • Känner intensiv skam eller skuld

  • Känner dig deprimerad

  • Vill lära dig tacksamhet och empati

  • Vill förstå hur din hjärna fungerar

 

En kunnig terapeut kan tillsammans med dig göra en professionell bedömning om CFT-terapi är den mest lämpliga behandlingsformen för dina behov.

1.png

Vägen mot självmedkänsla och vidare stöd

Även om du kan göra mycket på egen hand – till exempel genom självhjälpsböcker, mindfulnessövningar eller enkla självmedkänsloövningar – kan det ibland vara svårt att komma vidare på egen hand. 

 

Om du vill veta mer om hur CFT-terapi kan hjälpa just dig och är redo att ta första steget är du varmt välkommen att kontakta Terapigruppen. Här arbetar legitimerade terapeuter med lång erfarenhet av compassionfokuserad terapi. Vi kan hjälpa dig att förstå dig själv och må bättre.

Våra terapeuter inom compassionsfokuserad terapi

IMG_8881 kopia.JPG

Sara Haavisto

Sara är legitimerad psykoterapeut i Kognitiv beteendeterapi (KBT) med inriktning schematerapi.

IMG_8895 kopia.JPG

Isabella Rudolph

Isabella är legitimerad psykoterapeut utbildad vid Karolinska Institutet med inriktning KBT (Kognitiv Beteendeterapi).

IMG_2382.jpg

Malin Elmell

Malin är legitimerad psykoterapeut med utbildning i compassionfokuserad terapi,  KBT,  schematerapi och psykodynamisk terapi.

IMG_8879 kopia.JPG

Emilie Persson

Emilie är utbildad samtalsterapeut i Kognitiv beteendeterapi (KBT) - , och affektfokuserad psykodynamisk korttidsterapi (AFT). 

bottom of page